Kung av Lillmoran

Jag funderar verkligen litet över mina kompisar.
Särskilt brorsan alltså.
I hans hage finns en stor snöhög och uppe på den står HAN.
Med alla fyra benen stadigt i snön och ser ut som han är Kung av Lillmoran.
Han har tydligen fått storhetsvansinne medan jag varit i Luleå.
Eller så försöker han impa på brudarna. Han är en riktig tjejtjusare den där Siro.
Och de är så förtjusta i honom, han är ju så snäll. Och söt.
Vet inte, jag tycker väl en grabb ska vara litet stor och kunna brösta upp sig.
Han är ju faktiskt bara 163 cm över havet i manken..bah
Är väl därför han står på snöhögar kantänka.
Men jag utnyttjar hans kaxighet litet. När jag får se något läbbigt då vi är ute på ridtur då får han gå först. Ja ska han vara kung så får han väl bete sig som en sådan.
Och när jag blir trött då smyger jag in bakom honom och så får han dra.

Tanten är ganska bestämd när det gäller konditionsträning.
Det är tyvärr hennes starka sida.
Hon har gjort ett träningsupplägg för mig. Det låter som en väldig massa arbetstrav, intervallträning och galoppfattningar.
Lååånga galopprundor blir det inte förrän på några veckor till.
Idag blev det inte ens en liten galopprunda.
Det blev ingen galopp alls. Tro mig, jag försökte verkligen.
Laddade och laddade med hela baken men näe..
"Du behöver travjobba gubben" nåja ..i morgon är det dressyr på planen..då SKA jag galoppera!!
Ready, steady, go!